|
Blåslampan hade en skål som omgav ett rör som ledde till brännaren. Sprit hälldes i skålen och antändes, vilket gjorde att fotogen eller sprit i lampans behållare förgasades när de strömmade ut ur lampan. Lampan var en bra värmekälla som brann med en koncentrerad och mycket het låga. Uppfinnaren Nyberg ville minska risken för explosioner. Därför hade blåslampan ett stift som var fastlött vid dess inåtböjda botten och en konisk spets som stack ut genom lampans lock. Om trycket i lampan blev för stort så att bottnen trycktes ner skulle stiftet dras ner och fungera som säkerhetsventil som minskade trycket.
|
|